|
Vädret just nu
Vill du vet hur vädret ser ut just nu? Vädret idag och imorgon på olika svenska orter.
Prognos väder för tre, fem dygn samt för helgen.
Se länkar till väder i Sverige just nu.
SMHI
Vädret i Göteborg samt Västra Götaland
Vädret just nu med väderprognos för Göteborg, Kiruna, Malmö, Norrköping, Stockholm och Sundsvall.
Vädret i Sverige Weathercity har sidor med det aktuella vädret (inkl prognos) för flera orter i Sverige: Borlänge, Gällivare, Göteborg, Halmstad, Hultsfred, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kiruna, Kramfors, Kristianstad, Lerum, Linköping,
Ljungby, Märsta, Malmö, Norrköping, Nyköping, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund, Ronneby, Siljan, Skellefteå, Skövde, Söderhamn, Stockholm, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Västerås, Växjö och Visby.
Vädret i Stockholm samt andra platser i Sverige från BBC. Inklusive data för vind, högtryck eller lågtryck, luftfuktighet samt siktförhållanden.
Om väder
Högtryck och lågtryck
Ofta hör man att högtryck är fint väder och lågtryck är dåligt väder. Ofta är det så, men riktigt så enkelt är det inte. Det kan regna vid högtryck och det kan vara solsken och varmt vid lågtryck.
Så här hänger det ihop:
När man säger lågtryck och högtryck så menar man luftens tryck på marken - hur mycket luft som pressas mot jordytan. Vid högtryck pressas mer luft mot marken än vid lågtryck. Normalvärdet för lufttryck har man räknat ut till 1 013,25 hektopascal vid havsytan. På ett ungefär kan man väl kalla det för ett slags gränsvärde mellan högt och lågt lufttryck.
Men det finns egentligen ingen exakt gräns för vad som räknas som lågtryck eller högtryck. Det handlar mer om skillnaden i lufttryck i två områden.
Om det är högtryck i ett område strömmar det ut luft mot områden med mindre lufttryck. Luften som strömmar iväg från högtrycket ersätts med luft uppifrån. Luften sjunker mot markytan. Och luft som sjunker mot markytan värms upp på grund av att den pressas samman.
Har du pumpat en cykel någon gång och känt att nippeln och pumpen blivit varm har du varit med om samma fenomen.
Omvänt blir luften kallare när det är lågtryck. Luften strömmar istället uppåt och ersätts av luft från områden med högre lufttryck. Det leder till nedkylning, och därmed bildas det också mer, och fler, moln.
Det kan som sagt regna även vid ganska högt lufttryck. Men då krävs det oftast att trycket faller samtidigt. Det är lufttrycksfallet som utlöser regnet.
Det finns olika enheter för luftryck, så här hänger de ihop:
1 hektopascal (hPa) = 1 millibar (mb) = 0,75 millimeter kvicksilver (mm Hg)
Medelvärdet för lufttrycket på jorden är 1 013,25 hPa. Omräknat i kilo luft per kvadratmeter blir det
1 013,25 x 100 (för att det är hektopascal) / 9,82 = 1 0318,23 kg/m²
Rätt mycket som vilar på dina axlar. Inte undra på att man känner sig lite nedtryckt i skorna ibland ...
Kallfront och varmfront
I anslutning till lågtryck finns det kallfronter och varmfronter. Vid en kallfront är det den kalla luften som tränger fram och föser bort den varma luften, medan det i en varmfront är varm luft som tränger undan den kalla.
En varmfront lutar snett framåt, det vill säga den varma luften kommer först på hög höjd för att sedan avancera framåt även vid marken.
Kallfronten lutar snett bakåt. Först kommer den kalla luften utmed marken, sedan blir det sakta kallare även högre upp.
Blixtrar och dunder
Åska är en urladdning mellan moln och mark eller mellan moln och moln. I kraftiga moln separeras negativa och positiva laddningar. I molnets övre delar samlas de positiva och i de nedre delarna samlas de negativa laddningarna. När laddningarna blir tillräckligt stora sker en urladdning. Åska och blixt.
I de blixtar som blir mellan moln och mark är spänningen mellan 10 och 100 miljoner volt. Och strömstyrkan varierar från 10 000 upp till 100 000 ampere.
Det kan slå blixtar både från den positiva och den negativa delen av molnet. Det är vanligare med negativa nedslag, men positiva nedslag är oftast farligare.
Ibland kan man se himlen lysas upp av en blixt utan att man hör knallen eller mullret. Det kallas kornblixt. Fenomenet beror på att ljudet bara orkar 20 km innan det blir så svagt att det inte hörs, medan ljuset från blixten kan ses på 200 km avstånd och ibland till och med ännu längre bort.
Hur överlever man ett blixtnedslag?
Bland det första man tänker på när man vill skydda sig från blixnedslag, så är det att sätta i en bil. Att sitta i en bil skyddar bra.
Befinner man sig utomhus när det börjar att åska ska man hålla sig borta från höga träd. Höga höjder likaså. Det är mycket bättre att befinna sig så lågt som möjligt, i en sänka eller en ravin.
Kossor på bete dör ibland av så kallad stegspänning. Det innebär att ett blixtnedslag i närheten fortplantas i marken, letar sig upp i kossans ena ben för att sedan ledas ner i marken igen genom det andra benet. Så stå inte bredbent när åskvädret är i närheten av dig. Det låter som ett skämt, men är helt sant.
Förutse vädret genom att titta på molnen
Den bästa spådomen vad gäller väder är att det blir samma väder imorgon som idag. Det är rent statistiskt sett ungefär 70 % chans att vädret imorgon er ungefär ut som idag.
Men självklart förekommer väderförändringar hela tiden. Och det går att se på ett ungefär vilket väder det kommer att bli.
Molnen är bra att använda sig av.
Fjädermoln med krokar innebär att regn och sämre väder kan komma inom ett dygn, särskilt om fjädermolnen tätnar vid horisonten.
Skiktmoln som solen får svårare och svårare att lysa igenom. Regnet kommer snart.
Stackmoln är typiska sommarmoln och betyder bara regn om de fortsätter att torna upp sig under dagen. Blir de tillräckligt stora på förmiddagen är det risk för regn senare på dagen.
Åskmoln är ofta stackmoln som vuxit sig stora, upp till 7-10 km höjd. Följs ofta av regn, åska, hagel och kraftiga vindbyar.
Fler sätt att ta reda på vädret just nu
Röken från lägerelden kan varna för dåligt väder. Om röken stiger rakt upp, är det förmodligen fint väder på gång. Men om röken stiger, för att sedan virvla runt och söka sig ned mot marken igen, är det sannolikt dåligt och oroligt väder på gång.
Före regn och även fram mot kvällen när daggen kommer, ökar luftfuktigheten. Det kan du märka på att ljud hörs starkare. Ljudet fortplantar sig lättare i fuktig luft än i torr. Man kan också känna att det blir fuktigare genom att blommornas dofter blir starkare. De öppnar sig för att kunna ta emot regnvattnet.
Tallkottar öppnar sig vid fuktigt väder och stänger sig vid torrt. De fungerar alltså nästan som en barometer.
Svalor och lufttryck
Svalor är ett annat bra sätt för att se om det är högtryck eller lågtryck på gång. Svalor flyger högre vid högtryck och lägre vid lågtryck.
Egentligen är det insekterna som bestämmer var svalorna ska flyga och leta mat.
Men hur kommer det sig då att insekterna flyger högre vid högtryck? De borde ju flyga lägre, om något, eftersom det atmosfäriska trycket är högre vid högtryck?
Svaret är ganska enkelt.
Insekterna letar efter samma tryck hela tiden. Så det är en enkel form av tryckutjämning när de flyger högre vid högtryck.
100 % luftfuktighet?
När meteorologer pratar om 100% luftfuktighet så menar de att luften inte kan hålla mer vattenånga. Vid 100% luftfuktighet är luften mättad på vattenånga.
I dimma kan det vara 95-100% luftfuktighet. Men det innebär ju inte att man simmar i dimma.
Definitionen på dimma är när sikten är under 1 km. Är sikten bättre, men inte perfekt, kallas det fuktdis.
Siktförhållanden
Benämning på sikt/synvidd:
Mycket god sikt: mer än 30 km
Godsikt: 10-30 km
Måttlig sikt: 4-10 km
Disigt: 2-4 km
Mycket disigt: 1-2 km
Dimma, dålig sikt: 200-1000 m
Tät dimma, mycket dålig sikt: 50-200 m
Mycket tät dimma: mindre än 50 m
Benämning på vind/vindförhållande:
Internetlån
Atkins diet
|